Eftersom det här med pungeriet hos lillfisen inte har gett med sig så kämpade vi igår till oss en tid hos jourläkaren på husläkarcentrum. Vi fick träffa en väldigt trevlig man som klämde och kände på Rio som reagerade precis "som vanligt", skrik och panik med sparkar och snurr. Han tyckte att vi skulle kolla upp detta med ultraljud på Ackis eftersom han, precis som vi, tyckte att det är ngt som inte står rätt till- men vad? Vi fick med oss en remiss hem och imorse skulle jag ta med mig fisen till Uppsala för att kolla upp det, men vad händer?

 

Joo, T ligger och feberyrade hela natten samt att jag sprang på toaletten vid halv 7 imorse och kräktes- kanon. Alltså ingen tur till Ackis- så jävla typiskt! Att lillfisen dessutom har piggat på sig ordentligt och fått stå ut med två lik till päron idag ska han ha en eloge för- finaste lilla killen! ♥

 

T ringde iafl till 1177 (för typ hundrade gången den här veckan, de måste  vara skitless på mig) för att att höra om vi kunde åka in imorgon istället, men sköterskan som T pratade med tyckte att han skulle trycka i sig ett par alvedon och fixa sällskap för att sedan åka till Uppsala, jag får ju av självklara skäl inte följa med.

 

Så medan T, världens bästa mamma och lillfisen är påväg till Uppsala för ultraljud så sitter jag här hemma, alldeles själv och känner mig väldigt hjälplös. Tänk vad mycket jobbigare det är att vara på sidan om än att faktiskt kunna vara delaktig i det hela. Väldigt skönt iafl att äntligen få kolla upp det ordentligt.

 

Ha en fin helg hörrni!

Kram